Givetvis blev jag sjuk efter årets besök på GothCon, vilket är skälet till varför rapporten har dröjt. Jag mår fortfarande inte bra men det är på bättringsvägen. Jag känner mig frisk nog för att ge min rapport om Bortoms närvaro på konventet.

Det hela började med att jag anlände till Göteborg med tåg på skärtorsdagen, helt i tid. Alltså, alla gånger jag åkt tåg ned till Göteborg till GothCon med SJ har tåget varit i tid så jag börjar undra om det här med att SJ alltid ska vara sena är en konspiration. 😉


Jag mötte Marie därnere, vilket ni kära bloggläsare vet är min korrekturläsare, och vi spenderade en del tid på stan där hon lotsade mig fram (skönt att slippa irra på egen hand!) stock och sten. Vi var förbi Dolores där ett par böcker införskaffades om häxkraft och symboler som senare kommer väl till pass i Bortom-skrivandet. Två av böckerna var dessutom mycket användbara uppslagböcker.

Vi åt därefter lunch samtidigt som Marie presenterade resultatet av det arbete som jag givit henne för ett tag sedan kring Spiritus Excelsior. Vad som främst blockerat min skrivinspiration där är en beskrivning av Templeton Manor, ett stort residens i stil med den gamla herrgården i Resident Evil. Marie tog på sig uppgiften att inreda den och hon skickade även med mig en utskrift hem att läsa på tåget, vilket dock inte blev av. Varför kommer ni förstå längre fram.

Då jag väl kom till incheckningen på GothCon så var det strul på G. Det tog lång tid innan jag och Viktor Nyberg (min medarrangör) kunde registrera oss. Vi mötte John A. Jonsson, en berättare som jag lyckats få tag i till konventet. Vi talade som hastigast, innan han lämnade oss åt att vänta på att allt skulle bli så pass ordnat att vi fick vår sovsal.

Tiden fördrevs med att bland annat möta Gabriel, en av de berättare som GothCon hade fixat åt oss till Bortom. En mycket trevlig person som jag hoppas vi får se mer av under nästa år! Vi svängde också förbi Mindless Gamings stånd, som var nummer två av företagen att närvara. Endast Rävsvans förlag var där tidigare och hade dukat upp sitt bord. Särskilt roligt var det att träffa både Daniel Olsson och Tina Engström på Mindless Gaming som jag haft stor kontakt med vid arbetet med att få Bortom i tryck.

Till slut fick jag och Viktor vår sal, men inte vår arrangörssaker. Det skulle bli ordnat under morgondagen. Men vi var mest glada över att ha vår sovsal. Vi tog oss dit och bäddade upp för natten, då jag upptäckte det mest sorgsna på konventet. Jag glömde mina öronproppar hemma. Det blev då plötsligt väldigt jobbigt när en person istället för att blåsa upp sin egen luftmadrass manuellt på tjugo minuter istället tog över två timmar på sig att krångla så han skulle slippa blåsa själv. Ytterst störigt var det och jag var inte vid världens bästa humör då jag väl somnade.

Fredagen kom och jag funderade på att släppa ut luften ur killens luftmadrass men behärskade mig. (Nej, jag tänkte egentligen inte det men det lät bra… 😉 ) Jag och Viktor gick omkring påkonventsområdet och glodde i affärer (efter en kort sejour av Viktor för att se om han kunde hjälpa till med Parallell Worlds-arrangemanget som blev inställt). Vid 12 mötte vi upp med John och vi visade honom lite av området och snackade lite allmänt om konvent, rollspel och Bortom.

Efter mycket om och men så fick vi ut våra papper från GothCons ledning och drog oss till vår samlingssal. Fem spelgrupper skulle vi ha, men en tilltänkt berättare dök inte upp så vi fick bara ta hand om tre av fem spelgrupper. Ett hyfsat resultat. Jag fick äran att ta Desperate Housewives i år igen, där jag känner en av medlemmarna från tiden då Bortom hette In the Dark. Spelsessionen gick mycket bra – särskilt med tanke på att jag inte spelat berättelsen sedan jag skrev det tredje utkastet till konventet. De två första utkasten hade jag själv refuserat efter speltest. Grundtanken och slutresultat blev väldigt olika resultat, vilket i efterhand var väldigt tur det. För första utkastet sög.

Jag hade tänkt gå och äta med Viktor och John sen, men så blev inte fallet. Jag hade ett möte med Danne och Tomas Arfert för att se om jag kunde värva dem som berättare, men det framgick dock rätt snart att så inte blev fallet. Inte särskilt konstigt med tanke på att Den femte kolonnen bygger mycket på kopplingar och planteringar. Men nästa pass var tio anmälda lag med endast tre garanterade berättare (enligt GothCon skulle dock ytterligare två dyka upp, men jag vågade inte lita på det vid det här laget) så varenda berättare vi kunde få tag på var önskvärd. Som väntat dök inte en av berättarna upp men Gabriel gjorde det, så fyra av de tio fick spela. Min grupp spelade rätt annorlunda än den första vilket gjorde att jag fick betrakta berättelsen ur ett helt annat perspektiv. Det blev en härlig upplevelse och jag kunde nöjt krypa ned i sovsäcken och, tillsammans med en improviserad öronpropp, somna snabbt och skönt.

Då vi vaknade nästa morgon sov Viktor fortfarande och jag smög omkring en del på egen hand innan han vaknade. Det visade sig gått bra för även honom och han hade dragit över tiden med en timma. Vi hade talat om att han och John skulle hinna med ett speltest av Akt 2 i Nattljus, men det blev aldrig så. Istället gick tog Viktor ett lag som han kände sen tidigare och som missat under pass 5 då jag och John var på auktionen. Kuds till Viktor!

Innan de två gick iväg för att äta hann jag och John diskutera igenom Visioner och fantasier, vilket gav mig en del uppslag att arbeta vidare kring. Jag hade ätit direkt efter auktionen för att jag var tvungen att ha föda, så jag satte mig och förberedde spelmötet efter ett kort inköp av lite energi till nattens spelmöte. Då samlingen skedde så var återigen två av berättarna åter försvunna, vilket resulterade i att alla grupperna inte fick spela. En grupp blev nästan så förbannad att det verkade som de var på väg att leta upp en av de försvunna berättarna. Aj då.

I övrigt var det dock mycket förstående för de grupper som inte spelade, vilket är tacksamt för en som arrangör. Givetvis är det synd och tråkigt att det är så, men det är inte så mycket vi kan göra åt det. I alla fall, den sista spelgruppen var precis som de två tidigare, helt egen och valde en väg som jag inte trodde många skulle ta. Kudos till dem. Det blev dessutom rejält improviserande i slutänden på grund av det, vilket också kommer föras in i Den femte kolonnen så det är med då ni kan ladda ned det från nätet.

Jag drog över tiden med den här spelgruppen också, nästan en timma, vilket knappast var hälsosamt med tanke på hur tidigt jag skulle upp för att åka hem. Inte heller att jag satt och diskuterade berättelsen med Viktor heller. Intressant som sjutton, men inte särdeles smart. Jag sov inte heller särskilt bra den natten, vilket förstås bara gjorde saken värre. Jag var som en klubbad torsk då jag vaknade nästa morgon. Knappast härligt.

Jag mötte upp Marie och vi pratade en del om alt mellan himmel och jord, även om jag betvivlar att hon fick en särdeles sammanhängande konversation ur mig, innan jag slutligen satte mig på tåget och åkte hem. Jag var risig resten av dagen och kraschade i säng vid 22.00, vilket är tidigaste jag lagt mig på… Ja, år. Hade jag varit medveten om att dagarna efter skulle ha varit full av sjukdomar så hade jag nog hållit mig vaken och njutit av att vara frisk lite till.

Överlag blev jag rätt nöjd med GothCon. Från att varit rejält missnöjd med Den femte kolonnen så visade det sig fungera rätt väl i praktiken. Mottagandet blev rätt väl och när grupper dyker upp innan och säger de gärna vill ha specifika spelledare sen tidigare år så är det onekligen ett bevis på att någonting fungerar. Allt som allt, ett mycket bra GothCon!